Stockholmsenkäten
Satt och läste Stockholmsenkäten som kom ut i dagarna. Visserligen är inte undersökningen gjord i östra Östergötland, men siffrorna visar nog tyvärr en riktlinje som gäller även här i vårt område.
Enkäten finns att läsa i sin helhet på www.stockholm.se/stockholmsenkaten
Vi har valt att sikta in oss på delar av den och framför allt då det sexuella våldet och ofredandena som förekommer. Enkäten besvaras av ungdomar i grundskolan och gymnasiet. I den här undersökningen säger 7 % av flickorna i årskurs två på gymnasiet att de någon gång blivit utsatta för sexuellt tvång eller våldtäkt. Det är tre gånger fler sedan den förra mätningen som gjordes 2016.
Visserligen hade inte metoo dragit igång då och kanske hade ungdomarna inte samma kännedom om vad som klassas som våldtäkt då som nu. Kanske har antalet anmälningar ökat på grund av medvetenheten, men 7 % är ändå en alarmerande hög siffra.
Det är däremot positivt att fler gör polisanmälningar vid dessa brott, men då ställer det ju också krav på att man från rättsväsendets håll också utreder dem.
Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet anmälda våldtäkter med 13 % från 2015 till 2016. Däremot så kom allt färre anmälda våldtäkter till åtal. En ekvation som rimmar dåligt och som borde ha en rimlig och bra förklaring. Enligt polisen beror det här på att man tvingats lägga ner ”mindre allvarliga” brott för att istället satsa resurserna på den tunga brottsligheten som till exempel mord. Polisens omorganisation i all ära. Den har säkert många fördelar som vi utomstående inte vet något om, men att man börjar se på våldtäkter som mindre allvarliga brott på grund av resursbrist är däremot inte okey. Det är absolut inte den enskilde utredarens fel, utan ett organisationsfel som måste rättas till omgående eftersom det får stora konsekvenser för den utsatte. Dessutom är det illa när man kallar våldtäkt för mindre allvarligt brott. Det är ett brott som många gånger ärrar den utsatte för livet. Ett brott som kan kräva lång tid innan personen återhämtat sig. Det är också ett brott som kräver att samhället markerar för gärningspersonen att det här är inte okey och därmed också straffbart.
En stor del av sexualbrotten begås i skolan visar olika undersökningar. Det ska vara en trygg värld där man ska inhämta kunskap som man behöver för att förbereda sig för resten av livet. Kunskapen om hur man ska skydda sig mot sexuellt våld och ofredanden i den miljö man vistas i dagligen är inget som ens ska finnas i skolan. Det måste till en förändring i det svenska rättssystemet så sexualbrotten får högre prioritet och därmed också utreds i större utsträckning. Nästa alla de politiska partierna vill se fler poliser under nästa mandatperiod och jag hoppas att de då också satsar på fler utredare på den här typen av brott också. Ryktet går om att utredningarna läggs ner utan några större åtgärder och tyvärr så är det vanligt att utsatta säger att det inte är någon mening med att anmäla för det läggs ändå ner. De brottsdrabbade ska ha förtroende för rättsväsendet så de vågar anmäla, inte som det ofta är nu ett misstroende om att det ändå inte kommer att ledan någonstans.