Polisen har hunnit lägga ner mina anmälningar flera gånger om och åklagaren har tagit upp dem igen, utan att polisen gjort något mer åt dem.

För lite mer än ett år sedan fick jag kontakt med Mia på Brottsofferjouren östra Östergötland. Inte ens det stödet kunde polisen ge mig, utan det var faktiskt Eva som hjälpte mig med den kontakten. Hon hade lärt känna Mia och hon såg att jag behövde någon utomstående att prata med efter allt jag gått och går igenom.

Det är klart jag är arg på Eva för allt hon gjort, men samtidigt är hon mitt älskade barnbarn. Det blir så tvådelat. Jag kan inte lita på henne eftersom hon fortfarande missbrukar och det sista bedrägeriet begick hon mot mig för bara någon månad sen. Jag är ett lätt offer när begäret sätter in.

Fem dyra mobiler har hon tagit i mitt namn sedan allt började för fem år sedan. Själv har jag en mobil som jag fått av en vän och som fungerar till och från medan jag samtidigt har suttit och betalat av dyra, fina mobiler till henne. Hon har tömt det sparkonto på pengarna som skulle trygga min pension och kunna ge mig lite guldkant på tillvaron så idag har jag inte pengar till mat och framför allt inte till de mediciner som jag måste ha för att överleva. Jag har fått lite pengar från olika fonder för att kunna överleva, men även de pengarna har hon tagit. Även om jag ständigt går med min bankdosa i fickan så är hon en mästare på att komma in på mitt konto. Hon har dessutom försatt mig i skulder på flera hundratusen kronor. Lån med skyhöga räntor och som nu ett efter ett hamnar hos Kronofogden för utmätningen. Sista tiden har jag fått den ena kallelsen efter den andra till tingsrätten för de olika kreditbolagen kräver betalt och vill inte längre vänta på polisutredningen. Det har tagit för lång tid och nu vill de ha pengarna säger de allesammans.

Eva har utan omsvep erkänt allt hon gjort, både till mig och hos polisen. Ändå så läggs anmälningarna ner en efter en. Jag begärde ut mina förhör hos polisen för en tid sedan och blev uppriktigt ledsen då jag läste vad utredaren skrivit. Det här är naturligtvis komplicerat, men det finns ju hela tiden spår att följa som hela tiden går tillbaka till Eva. Hon har skapat nya konton under åren som hon sen har avslutat när pengar från krediter i mitt namn kommit in där och ibland har hon bara fört över pengarna direkt till sitt vanliga konto. Alltså kan man hos polisen spåra det här, om man vill och har lust att göra en utredning. Istället görs ett förhör på en halvtimma, vilket i sig talar mot att man kan hinna få med år av ekonomisk brottslighet mot mig. I förhöret står det dessutom så många fel att det är väl inte underligt om allt läggs ner. I princip så står det att jag gjort det mesta själv och inte kräver någon ersättning för de pengar Eva tagit från mig. Allt som allt med alla dyra räntor, mina sparpengar och saker som handlats i mitt namn så handlar det om uppåt en halv miljon. Jag är ålderspensionär med en mycket låg pension så det är klart jag vill ha tillbaka mina pengar och bli av med skulder som inte är mina.

Även Eva har erkänt i förhör vad hon gjort, men det räcker inte säger utredaren. Varför skulle det inte räcka med hennes erkännande och alla bevis från kontoutdragen undrar jag? Sist jag ringde dem så fick jag veta att det var 700 fall före mig i kön med utredningar. 700 fall! Betyder det att även de blivit kvar sedan jag gjorde första anmälan för fem år sedan, eller betyder det att mitt fall hamnar längst ner i högen år efter år?

Det finns inget intresse för mitt fall hos polisen och en rättegång är enda sättet för mig att slippa betala alla skulder som jag inte ens tagit själv. Eva blev kallad till förhör vid ett tillfälle, men var då bortrest och kunde inte komma. Polisen som skulle förhöra henne blev arg och menade på att antingen infinner hon sig den dagen och den tiden eller så lägger de ner utredningen. Är det så man bedriver alla brottsutredningar undrar jag? Ger gärningspersonen alternativet att antingen kommer du hit eller så lägger vi ner. Kan bara gissa hur många utredningar som läggs ner i sådant fall. Det blev ett förhör med Eva till sist ändå, men även det var snart över och det kan omöjligt har kommit med all fakta. Den sista förhandlingen i tingsrätten fick hon följa med och vittna på plats om vad hon hade gjort för att jag skulle slippa betala just den skulden. Det gick bra den gången, men varför kan vi inte få en rättegång så jag kan få känna mig lugn istället för jag orkar snart inte mer. Min ekonomi är obefintlig, snart är jag bostadslös. Jag har skulder upp över öronen och inte ens pengar till mat och medicin. Trots att alla bevis finns, trots att Eva erkänt så ligger det tydligen fortfarande, fem år senare, 700 ärenden före mitt hos polisen. Trots att åklagaren skickade tillbaka förundersökningen för flera år sedan och sa att den skulle utredas ytterligare så har inget hänt och sist jag ringde utredaren sa personen att det fanns inget som talade för att det skulle bli åtal. Ett erkännande räcker inte enligt polisen. Nej, men ett erkännande och tydliga bevis kanske skulle kunna räcka.

Jag är ledsen, arg och fruktansvärt bitter på hur jag behandlats under de här åren. Trots att jag nu sitter med utmätningar hos Kronofogden för skulder som jag inte själv tagit så finns det ingen som helst vilja att hjälpa mig. Ärligt talat så orkar jag snart inte mer!

Är du utsatt för brott, vittne eller anhörig? Hos oss får du kostnadsfritt stöd, information och möjlighet till personliga möten. Ring oss på 011-10 28 89  eller maila: boj.norrkoping@telia.com

Den 20 maj, klockan 14.00, bjuder Brottsofferjouren Östra Östergötland in allmänheten till en kostnadsfri föreläsning om åldringsbrott på Hemgården, Saltängsgatan 7 i Norrköping. Välkomna