Svenska fängelser och häkten är fulla, samtidigt som man förväntar sig att antalet intagna ska öka ännu mer under kommande år. 99 % av häktesplatserna och 97 % av fängelseplatserna är fulla.
Generaldirektören för Kriminalvården, Nils Öberg, skrev i en debattartikel i Dagens Nyheter att ”rättsstatens mest grundläggande uppgifter, att verkställa utdömda straff, är oss snart övermäktig”. Fler fängelse- och häktesplatser behövs, men trots att man bygger ut och bygger nytt så förväntas de ändå inte räcka. Istället föreslår Öberg att man kanske ska fundera på andra alternativ också, så som att förse fler med fotboja, döma fler till skyddstillsyn eller samhällstjänst. Fler alternativ till fängelseplatser behövs, skriver Öberg.
Givetvis är det inte bra med överfulla anstalter. Kriminalvården ska, som namnet visar, bedriva vård och det går ju inte att göra om förutsättningarna inte finns. En anledning till överbeläggningarna är effekten av de straffskärpningar som gjorts, menar Öberg. Det är säkert så också, men samtidigt så kan man inte låta bli att sätta det i relation till all kritik som framförts till polisen angående det sjunkande antalet utredningar som leder fram till åtal. Eller om man hellre vill formulera det som det stigande antalet anmälningar som läggs ner. Hur skulle det då sett ut på landets fängelser om polisen verkligen löst fler brott och fått fler anmälningar till åtal?
”Den yttersta konsekvensen är att så kallade soningsköer uppstår och att fängelsedömda släpps ut i frihet i väntan på att verkställa sina straff. Så har till exempel både Norge och Island tvingats hantera sin kapacitetsbrist”, fortsätter Öberg.
Det är naturligtvis inte bra. Ett fängelsestraff ska väl helst avtjänas i samband med domen och att då behöva stå i kö för att få sitta i fängelse känns ju rätt konstigt. Fängelsestraff behövs, fortsätter Öberg sin artikel, men det kan behövas fler alternativ också menar han och pekar på Frivårdens roll. Öberg menar att det ska vara rätt personer som sätts i fängelse och andra kanske skulle kunna dömas till straff där Frivården tar ansvaret för övervakning och kontroll. För att det skulle kunna genomföras måste däremot Frivårdspåföljder utformas på ett sådant sätt att de tillgodoser brottsoffers, vittnens och allmänhetens behov av skydd. För mig är det här ett mycket underligt tänk måste jag säga. Är personen så pass vålds- eller hotbenägen att man måste beskydda brottsoffer, vittnen och allmänheten i stort medan personen står under Frivårdens ansvar så bör man väl placera vederbörande i fängelse istället? Återigen får den brottsdrabbade stå åt sidan och finna sig i att leva med rädslan för vad som kan hända. För många är tiden då gärningspersonen sitter i fängelse en tid då de hämtar andan, försöker få ordning på sitt liv, kanske passar på att flytta till en annan ort. Fotboja, samhällstjänst och andra straff inom frivården är i många fall bra och säkert genomförbart, men har den som dömts gjort sig skyldig till hot, misshandel, sexualbrott och andra brott mot någon person så borde det vara fängelse som gäller. Som brottsdrabbade ska man inte behöva gå och titta sig över axeln i rädsla för att gärningspersonen. Sen finns det säkert en rad andra brott som kan lösas genom Frivården också, men inte på grund av att landets fängelser är överbelagda, utan för att man är redo att prova nya sätt att arbeta med dömda på.
Är du utsatt för brott, vittne eller anhörig? Hos oss får du kostnadsfritt stöd, information och möjlighet till personliga möten. Ring oss på 011-10 28 89 eller maila: boj.norrkoping@telia.com